Ett beredskapslager kan vara förråd av produkter som till exempel livsmedel eller reservdelar, som lagras för att kunna användas vid kriser eller krigssituationer.
Ofta när man talar om beredskapslager så menar man den typ av stora statliga lager som byggdes upp i Sverige under andra världskriget. Det vill säga en byggnad eller ett bergrum fullt med saker som kunde plockas fram i en krissituation.
Denna typ av beredskapslager finns dock inte längre. De avvecklades efter en rad politiska beslut som fattades i början av 2000-talet. Besluten togs bland annat mot bakgrund av en förändrad hotbild efter kalla krigets slut och vårt inträde i EU:s inre marknad. Lagren med livsmedel, råvaror och andra produkter avvecklades, liksom andra beredskapsförberedelser som inte längre ansågs meningsfulla. Vissa beredskapsförmågor behölls trots allt, som till exempel skyddsrum, reservfunktioner inom radio och TV, elförsörjning och elektroniska kommunikationer.
En väsentlig del av den svenska totalförsvarsförmågan handlar om skydd av samhällsviktig verksamhet. Bergrummen är viktiga för att skydda exempelvis ledningscentraler.
Utan fungerande kommunikation kollapsar samhället snabbt vid en krissituation. Det finns därför anledning att se över myndigheternas samlade behov av fysiskt skyddade datacenter för säkerhetskänslig it-verksamhet. Försvarsmaktens behov av fortifikatoriskt skydd har sin grund i att funktioner och system måste kunna skyddas mot militär vapenverkan. Utformningen av tekniska lösningar ska ha kvalificerat fysiskt skydd och klara av den extrema miljön som råder under krigstillstånd. Höga krav på skydd mot vapenverkan och tillgänglighet för it-miljöns försörjningssystem leder dock till ökade kostnader och längre produktionstid. Ombyggnation av befintliga anläggningar måste även vägas mot att bygga nytt. Det förändrade omvärldsläget och insikten kring sårbarheten hos vårt digitaliserade samhälle gör att en nationell satsning inom området är, en för samhället och totalförsvaret, betydande och nödvändig investering.
Långvariga strömavbrott och andra elstörningar kan få allvarliga konsekvenser eftersom vårt samhälle är beroende av och inte kan fungera utan el.
Vid omfattande elavbrott kan staten, genom MSB, bistå kommunerna med förstärkningsresurser som dieselgeneratorer, drivmedel, reservdelar och råvaror som stenkol och malm.
MSB kan även bistå med experthjälp och tillhandahålla vårdutrustning och läkemedel.
MSB:s uppgift är också att stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris.
Bergrummen kan även användas som förvaring av lastbilar och bilar för att säkerställa transporter i händelse av kris eller krig.
Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation som är dimensionerad för att kunna stå emot en stötvåg och även kunna rena den inkommande luften från stridsmedel du tar dig in i skyddsrummet via luftsluss så att man ska kunna minimera verkan från till exempel giftiga gaser.
I ett iordningsställt skyddsrum ska det finnas vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter.
