Det är ett vitalt 50-årigt bolag jag träffar på i ett källarförråd i ett bostadshus i Tumba. Men Skyddsrumspecialisten, som grundades 1973, har långt ifrån haft en lätt resa. Tvärtom har den kantats av något som mest kan liknas vid nära döden-upplevelser.
Men nu har vinden vänt igen och det Solnabaserade bolagets ägare, Patrik Forsberg och Kaj Lindblom, räknar med minst 30 år till i branschen.
”När jag började i bolaget 2018 var vi någonstans runt 7 anställda. Idag är vi lite över 40 personer och finns i Sundsvall, Karlstad, Malmö, Göteborg och Stockholm. Vi har förstås varit strategiska och förlagt vår verksamhet till prioriterade områden och storstäder där det finns mycket skyddsrum”, säger Jacob Holm, vd i Skyddsrumsspecialisten.
För honom och hans kollegor är det bara skyddsrum som gäller. Detta medan konkurrenterna i branschen oftast sprider riskerna genom att även göra andra fastighetsbesiktningar som exempelvis obligatorisk ventilationskontroll, OVK.
”Vi är supernördiga. Våra tekniker lägger alla 40 timmar i veckan på att jobba i och med skyddsrum”, säger Jacob Holm.
Skyddsrumsspecialisten omsätter idag cirka 125 miljoner kronor har en vinstmarginal på mellan 10 och 13 procent. Detta samtidigt som bolaget expanderar, exempelvis genom att ha byggt en egen fabrik i Karlstad.
”Där producerar vi allt certifierat material för både vårt och andras behov. Mellan 2018 och 2022 investerade vi massor av tid och pengar i utveckling av material och komponenter för att få dem godkända av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i uppgift att testa komponenterna så de håller måttet enligt de krav som finns”, säger Jacob Holm.
Förutom renovering och underhåll av skyddsrum, samt materialproduktion, jobbar bolaget med att sälja konstruktionstjänster och konsultation till andra aktörer.
”Vi är helt enkelt en one-stop-shop för allt som har med skyddsrum att göra, något som vi är ensamma om i Sverige”, säger Jacob Holm.
Att vi befinner oss i ett skyddsrum i Tumba som byggdes på 1960-talet och rymmer cirka 300 personer är, enligt Jacob Holm, för att en stor del av Sveriges cirka 65.000 skyddsrum ser ut precis så här. Det är byggt enligt den standard som gällde då och som går under benämningen NSKR. Här finns exempelvis ett filtreringssystem som är baserat på sand, till skillnad från dagens kolfilter, och bara ventilationsaggregat som är manuella och som måste vevas för att fungera.
”Här måste du stå och veva för att få in luft. Du orkar bara stå mellan fem och tio minuter, sedan behöver du få avlösning. I moderna skyddsrum finns elektriska ventilationsaggregat men som även de ska fungera manuellt utifall det blir strömavbrott. När skyddsrummet iordningställs i händelse av kris eller krig måste det hålla ett övertryck på mellan 60 och 100 pascal för att skapa ett tillräckligt högt övertryck för att inte släppa in luft från utsidan”, säger Jacob Holm.
De äldre skyddsrummen behöver inte anpassas till nyare tekniska regelverk, bara i de fall det görs förbättringar som exempelvis nya rör, ny el, eller andra installationer. Det äldsta regelverket i Sverige heter S7, sedan kommer ASKR, NSKR, TB74, TB78 ända fram till den nyaste som går under benämningen SR.
För att iordningställa just det här skyddsrummet för användning behöver en rad saker göras. Bland annat behöver de boendes förråd tömmas.
”Det borde finnas ett krav på att en ritning för iordningställande ska finnas i alla skyddsrum oavsett teknisk regel där det framgår steg för steg vad som behöver göras. Men idag är det enbart ett krav för de som är byggda efter 1978. Dessvärre är fler än hälften av alla skyddsrum byggda innan dess”, säger Jacob Holm.
Det är inte fråga om någon lyxig inkvartering. Toalettbås som placeras vid övertrycksventiler så att luften ska försvinna ut, stora vattentunnor och en ståplats om 0,7 kvadratmeter är det som erbjuds. Kravet är att man ska klara sig här nere i 72 timmar innan man behöver ge sig ut för att hämta förnödenheter.
”Vi tycker att det borde finnas mycket mer material på plats som exempelvis toalettpapper, ficklampor, kniv, skruvmejsel, radio och kanske en kortlek till barnen”, säger Jacob Holm.
Ska man vara i skyddsrumsbranschen måste man vara uthållig. Och det har Skyddsrumsspecialisten lyckats med. Bolaget startades 1973 av Sune Ström i Karlstad och tillväxten höll i sig fram till nittiotalet. Efter Berlinmurens fall och Sovjets kollaps under nittiotalet ändrades plötsligt synen på krisberedskap och behovet av skyddsrum började ifrågasättas. År 2002 byggdes det sista statligt finansierade skyddsrummet i Sverige.
”Synen då var att det skulle råda evig fred på jorden”, säger Jacob Holm.
Invasionen av Krim 2014 fick intresset för civilförsvaret att vakna till liv igen och året efter köptes bolaget av Kaj Lindblom och Patrik Forsberg.
Idag, inte minst efter invasionen i Ukraina, finns det inte mycket som står i vägen för Skyddsrumsspecialistens framfart, konstaterar Jacob Holm.
”Tidigare har folk bara trott att framtiden bara kommer att handla om krig i cyberspace och själv jag har blivit utskrattad när jag sagt att det kan bli ett väpnat anfall som det vi nu ser i Ukraina även här. Modern krigföring ser exakt likadan ut som tidigare förutom att vi har mer avancerade vapen. Så skyddsrummen behövs.”
Enligt lagen om skyddsrum finns det krav på att erbjuda och underhålla skyddsrummen, annars väntar vite för den ansvariga fastighetsägaren.
”Under svaga perioder har dessa vitesföreläggande från MSB varit underlag för proaktivt arbete från vår sida. Vi har kunnat erbjuda dem den hjälp de behöver”, säger Jacob Holm.
Idag har bolaget 550 pågående projekt runt om i Sverige, varav 350 i Stockholm.
”Det finns ett väldigt stort intresse kring det vi gör. Inte sedan andra världskriget har omvärldsläget varit så tufft som det är idag.”
I snitt tar det mellan två och tre dagar att gå igenom ett besiktningsprotokoll för ett skyddsrum, självklart beroende på vad som behöver göras.
”Det kommer att ta mellan 10 och 20 år att förädla alla skyddsrum. Till exempel har MSB dömt ut den typ av sandfilter som används i det här skyddsrummet och cirka 20 000 andra, så de kommer att behöva bytas ut när finansiering finns tillgänglig.”
Som sista anhalt i rundvandringen stannar vi till i det så kallade gasfånget, ett slags fast sluss med två järndörrar och stora ventiler.
”Här är det viktigt att det är tätt”, säger Jacob Holm.
Han ser en ljus framtid för bolaget och kan förstå att det kan vara provocerande när andra ser mörker och oro.
”Samtidigt anser jag inte att det är något vi behöver be om ursäkt för. Vi är entreprenörer och behöver tjäna pengar för att kunna bygga ett tryggt civilt försvar.”